Skäms jag inte? Några tankar på en futtig bodelning och en trasig skilsmässa... Vem är jag att sitta här med ångest och värk? Vad har jag för rätt att oja mig över några kilos övervikt?

Senaste året, ja vad ska man säga... En bekant har blivit änka efter  en arbetsplatsolycka.... En vän har blivit ensamstående med sin lille son efter att hennes sambo blivit ihjälkörd, en vän dog när han var på väg hem efter en trevlig kväll på stan. En klasskamrat till äldsta sonen förlorar sin älskade lillebror genom självmord. Kompisar till dottern förlorar inatt sin mamma, genom sjukdom, drygt 40 år......

Nu känner jag att jag har en förbannad skylldighet att leva mitt liv...... Jag har mina älskade barn, min fantastiska sambo. Jag har lyckan i min hand jag har bara svårt att hantera den.

Jag lever!

Le åt nästa människa ni möter det kostar så lite men kanske betyder så mycket...

Nu stänger jag dörren till dåtiden och kommer aldrig mer tillbaka   

///Maria