Jag och Joline följde med pappa när han skulle rösta. Vi har sån tur eller vad man ska kalla det, att vi har en fin demokratisk ordning i Sverige. Väl värd att försvara.

Pappa var lite förbryllad över att han skulle stå i lång kö för att förtidsrösta. Men han tjatade lite på Jollan och mig och var lite sådär flisig med glimten i ögat som bara han kan. Även om han är glömsk så kunde han trafikreglerna som om han hade tagit körkort igår.     Han var nöjd när vi hade köat klart och vi kunde köpa glass.

Bara att se pappas glädje när man kommer och har glass med sig till boendet. Det får världens alla andra bekymmer att fara åt skogen. Nu tar vi en dag i taget och jag bevarar alla träffar med pappa i minnet.

Än så länge skiner han upp när jag kommer och säger "lilla Maria" som han har sagt i 50 år.

Ha en fin dag i höstsolen.